MATOS 

Mat tankar och foton

 

 

 

En industristädares Bekännelser

2016-02-20

Av en industristädare krävs det tålamod djävlar annamma o en viss mått av fysik. Vi ska inte häller vara rädda för att ta i, lösa problem och gärna kunna montera av och på saker. En industriarbetare ska vara snabb men nogrann och det är bra att han kan ha många bollar i luften. Att med ens avbryta för att ägna sig åt något som är viktigare för att sedan komma tillbaka till det man gjorde förut är en vardag för en industristädare. Man får absolut inte vara höjdrädd eller tycka illa om trånga utrymmen. Han bör även kunna försvara sig mot uteliggare arga katter och råttor stora som kalvar. En industristädare ska vara en man med vilja av stål en praktisk person en stöttepelare i vått och torrt. En person man kan luta sig mot när rören brister och man står i knäna i allsjöns bråte surt som torrt. En person som springer åt andra hållet bara för att hämta en spade när nöden är som störst. Allt med ett glatt leende. Som industristädare har jag klämt fingrar skurit mig bränt mig halkat knä ur led. Men jag kommer glatt tillbaka, för behållningen är en ren och fin fabrik.

Men jag tar det från början.

Min bana som industristädare startade på Fiskeby Board, ett kartongbruk. Här bytte jag soppåsar moppade industrigolv och grävde blöt pappersmassa i källaren. Både färsk och sånt med frodande maskar i. Jag trivdes med det jobbet.

På fiskeby blev det även några perioder med utestädning. Man fick vara ute i friska luften och plocka papper.

Efter en kort omgång med golv vård blev det sedan foderfabrik för hela slanten. En liten fabrik som läckte som ett såll. Det fanns alltid något att göra här. Blött dammigt högt och lågt. Min specialite blev att rengöra sånt som hade lite krav på sig att vara rent, för att inte salmonella skulle sprida sig. Vi gjorde djäkligt bra foder i den fina fabriken som oftast fick beröm vid inspektion. Ska inte ta åt mig all ära, men mycket av den var min förtjänst. Bangade aldrig för en utmaning, bland det första jag fick göra här var att krypa i en kulvert med högtrycksmunstycke framför mig och spola bort lekakulor som gift sig med olja. Saknar foderfabriken.

En kortare period var jag i Kimstad. Inte så mycket städning här utan mera packning av specialfoder i hink och kartong.

Tillbaka till Lantmännen och etanolfabriken. Eller som vi säger spritfabriken. Först för lantmännen och sen för Uniflex. Jobbet var dock det samma. Blev huvudstädare för gamla fabriken. Många trappor ingen hiss. Göra rent putsa golv gräva gruffs. Ett tufft jobb, men jag älskade min lilla fabrik och saknar den mera en något annat. Min fabrik glänste som en nytvättad bebis den dagen då man stängde av den.

Nu så blev det lite annat. Eldade sopor. conteinrar med sopor skulle kontroleras och sedan slängas i vagnar som sedan tog dom till ungnen. Raka aska och mäta avfall samt förstås göra ungnen fin i mellanåt. Att krypa omkring i en hyffsat het ung är en rätt udda upplevelse, särskilt om man får näsblod i friskluftmasken. Han utanför blev lätt chokad när jag kom ut om jag inte missminner mig. Här körde jag också truck och längtade efter det där fasta jobbet som aldrig kom.

En kort period blandade jag färg.

För att sedan få mig en duvning i saneringarnas krona. Kärnkraftverk. Allt jag hade lärt mig skulle göras snabbare men nogrannare. Skrapa musslor i underjorden bygga tält göra rent golv sprittorka väggar iklädd 5 lager skyddskläder. Inget jobb för litet för stort eller för svårt. Var i poolen och vi klarade av allt! En jobbig men kul sommar helt klart. Fick även komma bort från ett liv jag tyckte hade blivit för trist och inrutat. Kärleken till stad lägenhet och liv kom åter.

Ja så det där var mitt arbetsliv så här långt, lite förkortat och i ett nötskal så där. Nu hoppas jag att jag får gå den där lokalvårdsutbildningen arbetsförmedlingen informerade om häromdagen. Ett nytt kapitell skrivs och det där jobbet jag saknar kanske kommer. För har man STRY är man het på arbetsmarknadenfick jag veta. Jag vill vara het, som fasen på arbetsmarknaden. Inte som nu kall och frusen.

Ett långt inlägg idag också som synes. Undrar om jag ska ta tag i min livsberättelse. Kanske det kan sprutas ut något i den också nu när jag har flow? Ja vem vet. Tyvärr brukar svadan gå över när jag öppnar word dokumentet. Sitter där och glor en stund innan jag stänger det igen och gör något annat.

Ikväll vankas det whisky.

Kram och Rå om i snöyran

Del i en industristädares vardag

Antal kommentarer: 0

Namn: E-postadress: Hemsideadress:
Meddelande:
:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove) :O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)