MATOS 

Mat tankar och foton

 

 

 

Maktlös 

2015-10-14

Detta inlägg har jag nu raderat en massa gånger. Vill skriva av mig, men det är inte så lätt som det låter.

Jag vill skriva om obotliga sjukdomar och känslan när det drabbar en närstående.

Jag vill skriva om hur det känns att stå bredvid utan att kunna göra ett skit, utan att igentligen förstå vad som ska göras så det blir rätt.

Vill skriva och berätta om hur det känns när man hör sjukvården träta om vem som ska göra så att saker o ting bromsas. tycker sjukvården att det är dumt att försöka. Men varför om det skulle hjälpa åtminstonde för stunden? 

Jag vill skriva hur det skär i själen när jag ser och hör hoppet lämna. Jag vill ge viljan att kämpa.

Jag vill så mycket, men kan så lite. Och det känns fördjävligt rent ut sagt.

Skriker  KÄMPA PAPPA OCH DRA ÅT HELVETE PARKINSSON här och inombords, kanske hjälper det lite.

 

Antal kommentarer: 1

2015-10-14 20:15:34 - Marie

Kraaaam (heart)
Namn: E-postadress: Hemsideadress:
Meddelande:
:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove) :O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)