MATOS 

Mat tankar och foton

 

 

 

Tillbakablick

2018-12-30

Nådens år 2018 inte riktigt slut en men kommer iallafall att i detta inlägg gå tillbaka och fundera lite blir ett litet axplock vad som hände. (den som väntar på att mat året ska avhandlas får vänta ett tag till)

Arbete

Har i år jobbat nästan hela året, ett jobb har ersatts med ett annat. Men vi börjar från början då jag faktiskt redan i Januari började på GB,s glassfabrik i Flen. Nedmontering sanering o montering av utrustning som används vid glasstillverkningen. Rätt okej till en början men hade man varit ärlig där vid interjuven så skulle jag nog ha hoppat av där och då, vissa saker är jag helt enkelt dålig på.

Nu gick det rätt okej endå, sanera kan jag iallafall. Men trots den varma sommaren så gick det inget vidare och efter några månader fick man för sig att ändra på städrutinerna vilket medförde att vi blev för många. Länge lyckades jag hålla mig kvar men till slut fick även jag gå in på produktion.

Inte alls så tråkigt att stå o fylla på glassbyttor, pinnar pappersförpackningar o annat. Kände mig faktiskt rätt tillfreds. Men glassen fortsatte smälta i lagret och när det i Maj kändes som bäst fick jag beskedet att mina tjänster inte längre behövdes. Skulle ha jobbat till mitten av Augusti men redan slutet av Maj tog det slut. Kände mig lite besviken och misslyckad. Dock lät jag mig inte förmörkas.

Hade förra året sökt till Kolmårdens Djurpark  blivit kallad till audition men tackade nej då jag hade jobb.och noterade att man sökte folk även i Mitten av Maj så gjorde ett försök. Man sökte blandannat Nattstädare då jag redan va uppvärmd så sökte jag och fick komma på Audition (för på en djurpark är vi artister). 

Med en och en halv vecka kvar på Glassfabriken kändes det förstås kul att få den här chansen. Förra året var jag också här men då hände ingenting. Nu körde jag på gav benet och gjorde tydligen ett bra intryck för fick någon dag senare veta att jag var välkommen så fort som jag slutat i Flen.

Det innebar att jag slutade på Tisdag och började jobba på Djurparken Onsdag natt. Något sånt trodde iallafall inte jag kunde hända nu när det sägs att arbetslösheten är stor. Hursom blev det rakt in i hetluften men det kändes mer en rätt redan från början.

Toalett efter toalett har skurats omsorgsfullt under sommaren, en hel del kontor har averkats med samma glädje. Nya kontakter har knutits och trivdes som bara den från början till slut. Djurparken är en speciell arbetsplats som faktiskt inte kändes som ett arbete. Visst det kändes lite tradigt mot slutet men jag arbetade på och efter högsäsongen när nattjobbet slutade höll jag mig kvar på behov och fick som sagt jobba nästan hela året. Inte illa pinkat av en trähäst.

Blev även i år ett besök som gäst på Djurparken och även detta år tog jag med mig reskamraten. Inte alla arbetsplatser som man tycker det är skoj att besöka när man är ledig.

Jobbade hårt och är välkommen tillbaka, det är bara att hoppas att det blir så.

Hälsan

En inte helt lugn natt på glassfabriken råkade jag ut för något rätt obehagligt. mitt hjärta rusade fort som fasen och mådde en stund rätt dåligt. Mina kamrater sa att jag var blå i ansiktet. Färgen blev snart normal igen och jag kände mig så pass pigg att jag körde hem själv. Efter en massa tjat tvingades jag dock att lova mina kamrater att jag skulle besöka vårdcentralen trots att jag var ledig. Ett löfte är ett löfte och begav mig till en läkare redan samma dag och så började man en utredning.

Mitt blåsljud som läkaren hittade var inget nytt kanske till och med medfött. Fick vetskap om det vid mönstringen när jag var 18 och har inte riktigt brytt mig att man inte gjorde någon uppföljning årsvis som man lovade. Många har lyssnat på mitt hjärta utan att tycka att det är något onormalt. Läkaren på vårdcentralen nu muttrade om döva kollegor och menade på att det här nästan skulle ha hörts utan stetoskåp. 

Nu började en lång utredning med en massa provtagningar och undersökningar. En av dom värsta sakerna jag varit med om är en slang ner i halsen så man kunde göra ultraljud genom matsäcken.

Man kom fram till att blåsljudet berodde på en felaktig hjärtklaff som enligt expertisen borde korregeras eller bytas ut under operation. Efter sista besöket i Linköping där domen gavs har jag inte hört så mycket mera en att jag står på väntelistan och att det troligen blir Op under 2019. Blåtta tanken på att ligga under kniven skrämmer skiten ur mig 

Trivs med att jobba natt men måltiderna och sovandet blir förstås lite rubbade och det bidrar till att jag gått upp i vikt aldeles för mycket aldeles för snabbt för att det ska kännas bra. Nä kommer inte att göra viktminskningen  till ett nyårslöfte men något ska göras, vet dock inte riktigt hur jag ska gå tillväga en.

Arbetslös

Har inte känt mig speciellt arbetslös då jag jobbat rätt mycket endå och det har inte varit brist på arbete att söka och har varit på flera interjuver. Det är som det sades helt klart lite av en språngbräda att ha arbetat på kolmården. Dock drar arbetsgivaren örona åt sig när jag berättar om den eventuella operationen. Trots att jag intygar att jag kan jobba fram tills dess. Kommer ju dessutom vara sjukskriven ett tag efteråt. Alla nej har lite gått mig på nerverna och känt att livet understundom varit hopplöst.

Så här på upploppet av 2018 ser jag dock allt med tillförsikt. Hoppas på att få jobba ytterligare en säsong på Kolmården och att Operationen sen görs i vinter så att jag har gått om tid att piggna till inför nya tag.

Resa

Vi åkte i år till Bornholm som jag aldrig varit på förut. En fin liten ö med god mat och dryck. Efter Bornholm blev det vår vana troget Tyskland och vi Landade först i Sazznits där jag äntligen fick bo på det gamla kurhotellet där Östs pampar fick tillbringa sina semestrar medans stasi satt i källaren och lyssnade. Tyvärr inte alls så måna vändor i poolen som jag hoppates på men det är skönt att röra på sig. Coolt som bara attan att äta frukost på nionde våningen.

Bad Doberand, byn med ett ånglok som går mitt i . Det var skönt att komma iväg och komma bort. Även om vi just på denna resa var ovanligt bortkommna. Till exempel  stod vi 10 meter med bilen från hotellet i Tyskland för att sedan åka iväg och vilsa iväg oss. Vi kom tillbaka 2 timmar senare till fots. Då var Joachim sur!!!!

Och med Bad Doberand hamnade vi lite som vanligt i en håla utan några direkta nöjen men det var kul att se och åka ånglok.

Hemsidan

Ja måste ju motvilligt erkänna att det var på vippen att denna hemsida lades ner. Kände mig färdig med  mat recept och annat. Villa satsa på en fotosida istället och började så smått pilla lite på en sida hos en annan leverantör en Din Studio. Tanken va god men det ville sig inte riktigt och lyckades inte få fram min vision. Samtidigt fick jag uppfattningen att ni ville ha kvar sidan som den är. Nja kan inte säga att jag överröstes av klagomål. Men fick faktiskt ett mail i ämnet.

Det kom från ett internetcafe i Dallas USA (men skrivet på svenska) En för mig okänd person  tyckte att min sida var bra  och perfekt för att få lite hemmakänsla. Hen skrev att hen var inne flera gånger per dag och hade även tipsat vänner om sidan när dom skulle till sverige. Det framkommer inte om vänner hade någon nytta av tmina resentionerna. Att jag skrev dagbok gjorde inte saken sämre. Nej Nej Nej lägg inte ner Matos slutade mailet. Ja läser man sånt måste man ju göra en pudel. Förövrigt hatar jag ordet Hen, men här gör jag ett litet undantag.

Festernas Fest kallade man den, slutpartyt på Djurparken där vi säsongsartister blev belönade för allt slit. Lite ogenomtänkt att skippa förfesten, men kul blev det iallafall. Länge sen man dansade så svetten skvätter till Tjuvjakt  DjurparksAbba och djmusik.

Annars blev det inte så där mycket annat partaj 2018. Arbetade nästan varje gång det vankades något roligt. Mest ångest över missad fest måste nog vara Black Lions jubileum då man bjöd på allt några timmar. Medans dom andra drack starköl o sprit fick jag förlusta mig på en alkoholfri bärs. Men det blev en hejdundrande frukost så lite bra blev det endå.

Bilderna nedan är från resan och kommer i lite blandad ordning men den första är iallafall en katt vi kom i kontakt med på Bornholm. En liten kelgris som visste presis hur man skulle uppföra sig för att man skulle få gosa knä en stund.

 

 

Antal kommentarer: 0

Namn: E-postadress: Hemsideadress:
Meddelande:
:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove) :O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)